I onsdags ringde förskolan till mig på praktiken. Det första pedagogen sa var att jag inte skulle bli rädd. Aili hade ramlat och slagit i huvudet och svimmat av. De hade inte fått kontakt med henne och de ringde efter ambulans. Så jag slängde på mig ytterkläderna och satte gasen i botten och åkte till hennes förskola. När jag kom dit möttes jag av en pedagog som ledde mig till henne. Där låg hon. Lilla älskade hjärtat. På magen under en av pedagogernas jackor på den kalla marken. Ambulansen hade inte kommit ännu och det dröjde över 30 minuter innan de kom. Väl på plats fick jag lov att ta upp henne i famnen och med lite hjälp kunde vi ta av henne overallen och åka till akuten. Hon piggnade till ganska fort i ambulansen och väl på plats inne på akuten var hon min lilla tös igen och frågade efter mat att äta. Det var ingen fara med henne. Men ett tag där var jag så rädd och hade hjärtat i halsgropen. Man blir verkligen skör när det händer sina barn något ♥